Timely investments needed at Malmbanan
Nödvändiga investeringar och uppgraderingar behöver genomföras kontinuerligt och i tid. Malmbanan behöver prioriteras såväl finansiellt som organisatoriskt. Ansvaret måste ligga på färre händer som håller ihop drifts- och investeringsfrågorna.
Järnvägens betydelse på Nordkalotten kan inte överskattas. Malmbanan/Ofotbanen, mellan Luleå i Sverige och Narvik i Norge, har i ett sekel varit en av de mest kritiska järnvägssträckorna i Norden, inte bara viktig för gruvindustrin, näringslivet utan kritisk för den norska exporten av sjömat och importen av förnödenheter. Sveriges och Finlands inträde i försvarspakten NATO har dessutom ytterligare ökat sträckans betydelse.
Malmbanan och Ofotbanen är normalt kraftigt belastade, med nära hälften av Sveriges totala tonnage av järnvägsgods och mer än hälften av Norges godstransporter på järnväg. Tillsynen och underhållet är dock eftersatt, vilket gett frekventa störningar med förseningar och stopp i trafiken. Malmbanans utmaningar relaterade till underhåll och tillgänglighet har akut bromsat och hotat gruvindustrins och näringslivets konkurrenskraft. Åtgärder har satts in i samverkan mellan Trafikverket och operatörerna men mycket arbete återstår för att nå ett robustare och säkrare läge. Ett framtida dubbelspår på Malmbanan och Ofotbanen skulle väsentligt förbättra situationen men för största samhällsekonomiska nytta av denna viktiga infrastruktur måste utnyttjandet av befintlig kapacitet till dess optimeras.
Inom ramen för Trafikverkets egna bristanalysutredningar har det de senaste åren exempelvis framgått att operatörerna bokar upp kapacitet för säkerhets skull vilket ofta leder till sämre kapacitetsutnyttjande. På pappret ser det ut som all kapacitet är förbrukad men i verkligheten nyttjas inte alla tåglägen.
Genom ett mer flödesbaserat synsätt utifrån verkligt behov finns redan idag potential att öka kapaciteten. Därutöver behöver banunderhållet effektiviseras exempelvis genom större effektivitet under banunderhållsperioden och bättre koordinering med industriernas underhållsstopp. Samverkan behövs gällande åtgärder som ger snabb effekt. Detta utesluter naturligtvis inte framtida investeringar i dubbelspår som i grunden drivs av tilltagande kapacitetsbehov och malmbanans ökande strategiska betydelse på grund av det förändrade säkerhetsläget i vårt närområde.
För att planeringsmässiga och tekniska förbättringar ska kunna implementeras framgångsrikt krävs ytterligare stöd från politiker och myndigheter. Den svenska regeringen avsätter via Trafikverket mer medel för underhåll och modernisering av Malmbanan, men mer behöver göras. Tågplaneringen behöver moderniseras och optimeras i samverkan med operatörerna. Det pågående införandet av ERTMS (European Railway Traffic Management System) är en stor möjliggörare i sammanhanget. Nödvändiga investeringar och uppgraderingar behöver genomföras kontinuerligt och i tid. Malmbanan behöver prioriteras såväl finansiellt som organisatoriskt. Ansvaret inom Trafikverket måste ligga på färre händer som sammanhållet håller ihop drifts- och investeringsfrågorna för Malmbanan i sin helhet, i samverkan med operatörerna och koordinerat med Ofotbanen via Bane NOR.
Därutöver behöver Sverige på högsta politiska nivå tillsammans med Norge och Finland säkerställa en samordnad och effektiv utveckling av järnvägsinfrastrukturen i de nordliga regionerna, för att stärka ländernas tillväxt och säkerhet.
Arctic Rail - a cross-border collaboration - bildades våren 2024, verkar för att främja hållbara logistiklösningar i de nordiska järnvägsnäten och arbetar för effektivare underhåll, bättre kapacitetsutnyttjande och prioriterade investeringar och samverkan inom järnvägsinfrastruktur över gränserna på nordkalotten.
Styrelsen i Arctic Rail
Markus Petäjäniemi, Styrelseordförande Arctic Rail
Linda Bjurholt, Logistikchef LKAB
Børge Edvardsen Klingan, VD Narvik Havn
Elisabeth Sinclair, PL Norrbotniabanegruppen
Mats Taaveniku, Kommunalråd Kiruna kommun
Lena Goldkuhl, Ordf Samhällsb.nämnden Boden Kommun
Uday Kumar, Professor LTU, JVTC
Trond Davidsen, vice VD, Sjømat Norge
Roland Kemppainen, ordförande Tornedalsrådet
PUBLICERADE ARTIKLAR:
Norrländska Socialdemokraten 2024-11-12: https://www.nsd.se/debatt/artikel/utnyttjandet-av-malmbanan-maste-optimeras/rkv3e1wj
Haparandabladet 2024-06-03: https://www.nordiskaprojekt.se/2024/06/03/foretradare-for-arctic-rail-malmbanan-avgorande-for-konkurrenskraften/